Osynlig

Är jag osynlig för er? Ni ser mig inte. Jag kan sitta och gråta men ni gåt förbi som om ingenting har hänt.
why? Varför just jag? Jag orkar inte springa efter er som en valp och dra i kopplet så hårt jag kan för att ni ska veta om att jag är där. Utstött. Jag mår dåligt, jag stannar hemma föratt jag inte vill känna smärtan av att jag vet att du kommer glöma mig och att jag då kommer förlora dig. Du vet inte hur jag känner.. Ingen vet. Det brukade alltid vara du och jag. Jag vill inte bli ensam kvar. Dom ändasom märker mig är sånna som snubblar på mina fötter eller sånna som verkligen bryr sig, du verkar inte vara någon av dom. Inte i mina ögon iallafall.


-Jag ska byta skola-

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0